När Mehdi Ghezali för en dryg månad sedan greps i Pakistan var en del snabba att döma. För inte kan man väl vara oskyldig om man är muslim och är i Pakistan på resa, typ. Nu har Ghezali och de andra svenskarna släppts. Efter hårda förhör (inte orimligt att gissa på tortyrliknande behandling) har alltså de pakistanska myndigheterna ansett att det inte finns skäl att hålla dem inspärrade längre, inte ens tuffa förhör tycks räcka till åtal. Jag vet inget om de gripna svenskarnas skuld. Inte heller vet jag om Ghezali är oskyldig nu, eller tidigare. Det enda jag vet är att alla har rätt att få sin sak prövad innan de är dömda, och därför tycker inte jag att misstankar räcker för att döma någon – inte ens i den offentliga debatten. Så frågan är vad säger moderaten Kent Persson denna gång? Förra gången skrev han ”Men många, liksom jag, funderar på var han verkligen oskyldig förra gången? Visst kan slumpen falla sig så att en oskyldig blir gripen en gång, men knappast två.” Om Kent Persson är riktigt logisk så borde han väl nu skriva: ”Visst kan slumpen falla sig så att en skyldig frias en gång, men knappast två.” Eller? Själv har jag ingen aning: jag tycker nämligen att det är ganska klokt att det hålls ordentliga rättegångar, i vanliga domstolar, innan folk döms.
Etikettarkiv: Pakistan
Om Mhedi Ghezali och domar utan rättegång
Mhedi Ghezali har än en gång gripits, misstänkt för ”terrorbrott”. Så långt verkar det inte finnas några frågetecken. Men sedan hopar sig frågetecknen. Medier, medborgare liksom ledande moderata politiker kastar ur sig allmäna misstankar om att han nog kanske inte var ”oskyldig förra gången”. Om det vet vi inget om, vare sig denna eller förra gången. Problemet förra gången – liksom denna – är nämligen att saken inte prövats i domstol. Och att misstankar ska prövas i domstol är en rätt grundläggande rättighet, oavsett vad moderata politiker tror om skuld/oskuld.
Låt oss vänta och se om det begåtts något brott – att man gripits två gånger är nämligen inte bevis i sig. Och som Jan Guillou skrev i Aftonbladet igår: ”Mehdi Ghezali tycks ha utvecklat ett starkt politiskt intresse för islamistisk aktivism. Det tror jag skulle ha drabbat de flesta av oss om vi suttit i ett koncentrationsläger för misstänkta islamistiska terrorister. Man kan tycka vad man vill om sådana politiska böjelser. Men för det första är det lagligt, för det andra gör det en inte till terrorist, eller ens ”terrorsvensk”. En terrorist kvalificerar sig för den brottsstämpeln genom helt andra gärningar än att resa till att talibanbehärskat område i Pakistan.”